Imorgon är sista ansökningsdagen till Universitet och högskola för vårterminen 2011. För mig innebär detta: Framtidsångest. Eller det har jag egentligen varje dag. Jag går runt och funderar, vrider och vänder på mina egna förmågor och vad jag åstadkommit, vart de skulle passa, hur marknaden ser ut och så vidare.
Men den stora frågan som jag ständigt landar i " Är det verkligen viktigt att göra karriär?" och om det är viktigt för mig. Ibland dras jag åt det hållet, nästa sekund vill jag köpa ett torp och vara självförsörjande. Tror i dessa stunder att den enda sanna lyckan är att inte jobba, bara göra saker för sig själv och ha tid. Inte vara utan tid.
Odla egna grönsaker, rotsaker, frukter, måla tavlor och ha några djur. .
Nästa sekund: Lägenhet på söder, Acneskor och framgångsrik-leendet. Vad är det som river "att lyckas hetsen"? Kollar på mina kompisar som redan har hus och barn, de verkar ju så lyckliga.. Vi andra, springer runt, söker, men inget finner..
/Fröken Korkiakoski
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar